BEHÖVER du faktiskt din Gallblåsa? Vad gallblåsan gör och hur man ser till att din är hälsosam? + info om galloperationen

14 Apr, 2018 by Helena-Reet Ennet

Print this article Font size -16+

OHMYGOSSIP –  Behöver du faktiskt din Gallblåsa? Vad gallblåsan faktiskt gör och hur man ser till att din är hälsosam?

Gallblåsan (lat. vesica fellea eller vesica biliaris) sitter vid levern, och fungerar som en tillfällig lagringsplats för galla och sen blandas med tunntarmens innehåll. Vid behov pressar gallblåsan ut galla i tolvfingertarmen. Gallblåsan är inte nödvändig för kroppens funktion och kan därför opereras bort vid till exempel gallstensproblem. Det utförs årligen omkring 14 000 sådana operationer i Sverige (2014).

Gallblåsan är päronformad och sitter i en grop på undersidan av högra leverloben och framsticker med sin tjockända vid främre leverkanten.

Till volymen rymmer gallblåsan bara 30–60 ml men på grund av att gallan här koncentreras mellan 5 (normalt) och 16 (extremt) gånger räcker detta upp till 12 timmar. Koncentrationen skapas av så kallade natriumpumpar som driver ut natrium, med följd att även vatten och klor lämnar gallblåsan. Den koncentrerade gallan har följande sammansättning: vatten 92%, gallsalter 6%, bilirubin 0,3%, kolesterol 0,3-0,9% , fettsyror 0,3-1,2%.

Gallblåsan börjar tömmas redan när föda når magsäcken, men den starkast stimulerande effekten har kolecystokinin som utsöndras i blodet av tolvfingertarmens slemhinna, vilket sker när födans fettsyror når hit ungefär en halvtimme efter måltidens intagande. En tömning av gallblåsan utlöses även, dock i betydligt mindre grad, av acetylkolin som utsöndrats av innerverande nerver. Gallblåsans tömning är ett resultat av dels rytmiska sammandragningar av själva blåsan, dels en avslappning i öppningen av gallgången till tolvfingertarmen, vilket även öppnar för bukspottkörtelns utlopp. Det är bara blåsans sammandragning som stimuleras av acetylkolin.

Gallblåsans vägg byggs upp av fem lager (inifrån och ut):
– En veckad slemhinna, mucosa
– Bindväv, lamina propria
– Ett tjockt lager glatt muskulatur
– Ännu ett bindvävsskikt
– En tunn hinna, serosa

Gallblåsan finns hos många, men inte alla, ryggradsdjur. Ryggradslösa djur saknar den.

Så nu när anatomi-lektionen är över är det dags att räkna ut VAD gallblåsan faktiskt gör och hur man ser till att din är hälsosam. Här är åtta nödvändiga fakta:

1. Det hjälper dig med digestion
Din gallblåsarmål, en goopyvätska som produceras av din lever för att bryta ner fetter. När din mage börjar smälta mat, sparkar din gallblåsa till handling och släpper bort gallan till tunntarmen. “Gallbladder tjänar bara som en” booster “när man äter en måltid som är högre i fett, säger Rahul Nayak, M.D., en gastroenterolog vid Kaiser Permanente Atlanta. “Så nästa gång du äter stekt kyckling, mac och ost, och jaga den med en del södra schackpanna, kan du tacka din gallblåsa för att inte ha diarré.

2. Gallstones är det vanligaste gallblåsproblemet
Enligt vissa uppskattningar kan upp till 20 miljoner amerikaner ha gallstens, den vanligaste typen av gallblåsersjukdom. Gallstener bildas när de ämnen som utgör gall (kolesterol, elektrolyter och vatten för att nämna några) är ofördelaktiga. Stenarna, som kan vara mycket smärtsamma, varierar i storlek från små sandkorn till golfbollar.

3. Att vara en kvinna lägger dig på en högre risk
Medan 40 + publiken är mest utsatta för gallstenar, är kvinnor mer benägna att utveckla dem än män och i en yngre ålder (från och med trettiotalet). Graviditet och orala preventivmedel är viktiga riskfaktorer för att utveckla vissa typer av gallsten på grund av extra östrogen i kroppen. Andra inkluderar familjehistoria, fetma, etnicitet, och även snabb viktminskning, särskilt från viktminskningstransplantation.

4. Du får dem och vet inte ens
Gallstenar är inte alltid problematiska. De är ofta för små för att orsaka blockering, och du kanske inte ens vet att du har dem om du inte gör test för andra medicinska problem. Även om du har gallstenar behöver du inte oroa dig för dem eller behandla dem om de inte orsakar problem.

5. Buksmärta är ditt största tecken någonting kan vara fel.
Tecken på att din gallblåsa kan komma igensatt inkluderar matsmältningsbesvär efter att ha ätit mat med hög fetthalt eller protein, allvarlig och plötslig smärta i övre högra sidan av buken eller smärta till höger axel eller i höger axelblad. Om din gallgång blir helt blockerad kan det orsaka illamående och kräkningar, feber, gulsot och mörk urin. Medan dessa symtom kan gå bort när gallsten rör sig kan komplikationer uppstå om gallgången förblir täppt, så det är viktigt att dela dina symtom med din läkare.

6. Det bästa försvaret är ett bra brott
Vill du hålla din gallblåsa lycklig? Fokusera på övergripande kroppshälsa genom att äta en hjärt-hälsosam diet och träna, säger Nayak. Att begränsa ditt fettintag – särskilt när det gäller ohälsosamma fetter som mättade och transfettsyror – kommer att hålla din gallblåsa från att arbeta övertid. Och njut den morgonen kopp Joe med din avokado toast. “Kaffekonsumtion och ökat vegetabiliskt protein [konsumtion] verkar också skydda mot gallstenssjukdomar, säger Nayak.

7. Du kan leva utan det.
Den vanligaste behandlingen för gallblåsproblem är att ta bort den. Lyckligtvis kan du leva utan detta organ.

8. Gallblåscancer är sällsynt men allvarligt
Även om det inte är vanligt, har gallblåscancer en hög dödlighet eftersom det inte ofta fångas i de tidiga stadierna. Om det upptäcktes i steg 0 eller 1, överstiger femårsöverlevnaden mellan 50 och 80 procent. I ett senare skede faller den överlevnadshastigheten till enstaka siffror.

Galloperation – Hur går operationen till?
Vid en galloperation opererar läkaren bort gallblåsan. Det kan behövas om du har gallstenar som ger besvär och som inte kan behandlas med läkemedel. En galloperation görs oftast med titthålsteknik. Galla bildas i levern och lagras i gallblåsan. Halten av galla kan bli hög i gallblåsan, då bildas kristaller som kan bli gallstenar. Galla behövs för att finfördela det fett du får i dig med maten.

Förberedelser
Under operationen kommer du att vara sövd. Både själva operationen och att vara sövd kan innebära en viss hälsorisk.

Berätta om din hälsa
Det är viktigt att du berättar om din hälsa för kirurgen som ska operera dig. Berätta till exempel om du har eller har haft andra sjukdomar, och om du får någon behandling för dem.

Du kan också få göra en EKG-undersökning och lämna blodprov före operationen, så att läkarna kan bedöma hur ditt hjärta och hur dina lungor fungerar.

Förutom kirurgen får du även träffa narkosläkaren ett par dagar före operationen. Narkosläkaren kommer också att undersöka dig och fråga dig om din hälsa för att få reda på hur ditt hjärta och dina lungor fungerar.

Tvätta dig med bakteriedödande medel
Kvällen innan operationen och på operationsdagens morgon får du tvätta hela kroppen och håret med ett bakteriedödande medel.

Sluta röka eller göra ett rökstopp
Om du röker är vinsterna många med att sluta röka inför operationen. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig efter en operation.

Du bör helst sluta att röka helt, men om du inte klarar det är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Behöver du hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Så går operationen till
En galloperation kan göras på de flesta sjukhus som har en operationsavdelning. Det är en säker behandlingsmetod, även för äldre personer. När du kommer till operationsavdelningen tar en narkossköterska hand om dig. Du får tala om vad du heter och när du är född, och du får ett armband med dina personuppgifter. Kirurgen ritar med en tuschpenna på din mage var du ska opereras. De här förberedelserna är viktiga för att det inte ska ske några förväxlingar. Samtidigt som narkossköterskan förbereder narkosen tar operationssköterskan fram de instrument som ska användas och tvättar dig på magen med en speciell tvättlösning. Det är viktigt att du blir riktigt ren så att operationssåret inte blir infekterat. Därefter täcker sköterskan hela kroppen med sterila lakan, förutom den del av magen där kirurgen har ritat. Beroende på hur du mår och var stenen sitter kan du opereras med olika tekniker.

Titthålsteknik
Titthålsteknik är vanligast när gallan ska opereras bort. Titthålsteknik kallas även för laparoskopi.

Vid en titthålsoperation arbetar kirurgen med speciella instrument som hen för in i buken, genom små hål i bukväggen. Oftast behövs det fyra hål, ett lite större hål för en rörformad kamera, och tre mindre hål för operationsinstrumenten.

Buken fylls med koldioxid
När du är sövd, men innan själva operationen, fyller kirurgen upp buken med gasen koldioxid. Buken blir då uppblåst och det blir lättare för kirurgen att operera, eftersom organen inte ligger tätt intill varandra.

Kirurgen undersöker också med röntgen
Genom den rörformade kameran kan kirurgen se bukens insida på en bildskärm. Under operationen undersöker hen gallblåsan, gallgången och blodkärlen. Gallgången undersöks oftast samtidigt med hjälp av röntgen. Röntgenbilderna tas utifrån kroppen. Med hjälp av röntgenbilderna kan kirurgen se hur gallgången går och om det finns stenar i den. Visar röntgenundersökningen att du har stenar i gallgången kan kirurgen behöva öppna upp buken för att ta bort dem, en så kallad öppen galloperation. En annan möjlighet är att använda sig av ERCP-teknik. Behandling med ERCP kan i så fall göras under titthålsoperationen eller någon dag senare.

Kirurgen tar bort gallblåsan
För att kunna ta bort gallblåsan stänger kirurgen av gallblåsegången och blodkärlet som för blod till gallblåsan med hjälp av clips. När gallblåsan har separerats från levern tar kirurgen ut gallblåsan, tillsammans med de stenar den innehåller, genom det största hålet i bukväggen. Efter operationen kontrollerar kirurgen att det inte blöder i buken och släpper ut koldioxiden. Kirurgen syr igen de små hålen och sköterskan lägger förband. Operationen tar ungefär en timme.

Fördelar med titthålsoperationen
Det finns flera fördelar med titthålsoperation:
– Du får mindre ärr vid en titthålsoperation, jämfört med öppen galloperation. Det gör att du har mindre ont efter operationen.
– Du kan oftast åka hem efter en dag, ibland kanske till och med samma dag som du opererats.
– Är du sjukskriven för operationen kan du vara tillbaka på jobbet efter cirka en vecka.

Kirurgen kan behöva öppna upp buken
Kirurgen har inte samma överblick över organen vid en titthålsoperation som vid en öppen galloperation. Det gör att kirurgen ibland kan behöva öppna upp buken ifall det är svårt att operera genom titthålen eller om det uppstår problem av olika slag:
– Det kan vara svårt för kirurgen att komma åt gallblåsan.
– Det kan uppstå en blödning.
– Kirurgen kan upptäcka ärrvävnad på organen som gör det svårt att operera.
– Kirurgen kan upptäcka att det även finns sten i levergången eller i den gemensamma gallgången.

ERCP-teknik
Visar röntgenundersökningen att du har sten i gallgången kan det vara svårt att få bort dem med titthålsteknik. Kirurgen kan då använda sig av så kallad ERCP-teknik. ERCP genomförs med hjälp av ett endoskop som kirurgen för in i munnen på dig, förbi magsäcken och till början av tolvfingertarmen. Med hjälp av endoskopet kan kirurgen sedan ta bort stenarna.

Öppen galloperation
Vid en öppen galloperation har kirurgen bättre överblick under operationen och kan lättare upptäcka eventuella problem.

Kirurgen gör ett snitt och tar bort gallblåsan
Vid en öppen galloperation gör kirurgen ett snitt under revbenskanten på höger sida. Genom snittet kan kirurgen ta bort gallblåsan och eventuella stenar i gallgångar. Oftast används röntgen under operationen, för att se hur gallgångarna ser ut. När kirurgen tagit bort gallstenarna och gallblåsan kontrollerar hen att allt ser bra ut och syr ihop snittet. Operationssköterskan lägger ett förband över snittet. Det går ofta lite fortare med en öppen galloperation än med en titthålsoperation.

Du kan ha ont efteråt
Du kan få mer ont efter operationen, jämfört med titthålsoperation, eftersom ärret blir större. Det gör också ont när du andas, eftersom det drar i ärret när bröstkorgen utvidgas. Innan du väcks ur narkosen kan du få en speciell bedövning, för att slippa ha ont de första timmarna efter operationen.

Du får stanna på sjukhuset några dagar
Efter en öppen galloperation får du stanna några dagar på sjukhuset eftersom operationen är ett större ingrepp. Hur ont du har och hur länge du måste vara sjukskriven efteråt påverkas mer av hur svår gallstenssjukdomen varit, än av om operationen gjorts öppet eller med titthålsteknik. Det är vanligt att bli sjukskriven i några veckor efter en öppen galloperation.

När görs en öppen galloperation?
En öppen galloperation används om det av någon anledning är svårt eller olämpligt att operera med titthålsteknik:
– Om du har vissa svårare hjärt- eller lungsjukdomar. Under titthålsoperationen används koldioxid för att blåsa upp buken. Koldioxiden ökar trycket i buken, vilket kan försvåra hjärtats och lungornas arbete.
– Om du har en sjukdom som gör att du har en ökad risk för blödning. Det kan vara svårt för kirurgen att hantera blödning under en titthålsoperation.
– Om du har en leversjukdom.
– Om du är gravid.
– Om du har opererats flera gånger tidigare i området.
– Om kirurgen misstänker att det finns andra skäl som kan göra det svårt att operera med titthålsteknik. Det kan till exempel vara ärr på tarmarna eller organen i buken från tidigare skador eller sjukdomar.
– Om du ska opereras akut kan kirurgen föredra att göra en öppen galloperation.

Antingen bestämmer kirurgen vilken metod som ska användas redan från början, eller så byter hen teknik under operationens gång.

Efter operationen
När operationen är färdig och såren är täckta med förband blir du väckt, oavsett vilken teknik kirurgen opererat med. Narkosläkaren och narkossköterskan slutar att ge narkosmedel, och du vaknar efter några minuter. Du kommer fortfarande att vara trött och slö och får därför sova vidare en stund på uppvakningsavdelningen. Där får du ligga kvar tills du kan åka hem eller flytta över till en vårdavdelning.

Att leva utan gallblåsa
Du klarar dig bra utan gallblåsan, men din kropp har inte längre något förråd där den kan lagra den galla som bildats i levern. Det kan göra att du får ont igen om du exempelvis äter mat som innehåller mycket fett. Du kan pröva att äta lite av den mat som du tidigare fått gallstensbesvär av, för att se om det går bra.

Du kan fortfarande få ont ibland
Gallgången opereras inte bort vid en galloperation, utan du kan fortfarande få kramper i den. Kramperna känns som gallstenssmärta. I så fall kan du använda samma smärtstillande och kramplösande läkemedel som du använde före operationen.

Var försiktig med vissa läkemedel
Du bör vara försiktig med att ta läkemedel som innehåller kodein, till exempel smärtstillande läkemedel eller hostmedicin. Kodeinet kan orsaka kramper i gallgången.

Kontakta läkare om du har kvar besvär
Om du ändå inte blir av med besvären bör du kontakta läkare, som får undersöka om det kan finnas andra orsaker till att du har ont.

Varför tas gallblåsan bort?
Vid en galloperation opererar läkaren bort gallblåsan. Det kan behövas om du har:
– gallsten i gallblåsan eller i gallgångarna
– förkalkningar i gallblåsans vägg.

En galloperation görs när läkaren uppfattar att det är gallstenarna som ligger bakom dina besvär.

Gallstenar behöver inte ge besvär
Du kan ha ont i magen av andra skäl, till exempel funktionsrubbningar i tjocktarmen, och samtidigt ha gallsten. Att ha gallsten och besvär av en annan orsak är vanligt. Om det är en annan sjukdom än gallsten som ligger bakom dina besvär hjälper inte en galloperation, utan besvären kommer då tillbaka ganska snart efter operation. Det kan då kännas som att du har fått gallsten igen, trots att besvären inte kommer därifrån. Du kan ha gallsten utan att ha några besvär alls. Gallstenar som upptäcks av en slump behöver inte behandlas.

Foto: NordenBladet
Källor: Wikipedia /1177.se / Yours-Health.com