Frågor och svar: VAD ÄR LASERBEHANDLING eller medicinsk laser? Vad kan behandlas med medicinsk laser?

14 Apr, 2018 by Helena-Reet Ennet

Print this article Font size -16+

OHMYGOSSIP – Laserbehandling eller medicinsk laser, laserterapi, LLLT eller lågeffektlaser är olika namn för att stimulera kroppens egen läkande förmåga med hjälp av ljusvågor. Metoden har använts sedan 1960-talet och det finns runt 4000 publicerade studier på både celler, djur och människa. Metoden är kliniskt beprövad och har en bevisad effekt på olika skador och besvär i kroppen.

Till skillnad från många andra metoder kan laserbehandling med fördel utföras vid akuta skador, inflammationer och svullnader. Detta gör att det är ett utmärkt komplement till övrig behandling vid smärta, svullnad, läkning efter operation och akuta besvär som stukningar och smärtsamma inflammationer. Eftersom behandlingen inte är smärtsam och dessutom icke-invasiv (d.v.s. man går inte in med nål eller liknande genom huden) kan även personer som är rädda för nålar ha ett alternativ till exempelvis akupunktur vid behandling av smärta. Dessutom har man sett att många besvär som har varit svårbehandlade med annan typ av behandling kan svara positivt på laserbehandling.

Metoden används i sjukvården i Sverige idag inom ett brett område, allt från vårdcentraler, på sjukhus, exempelvis på Remonthagen reumatikersjukhus i Östersund, hos många privata sjukgymnaster. Inom idrotten är laser ganska vanligt och exempelvis AIK fotboll samt flertalet elitserielag inom hockey som Östersund hockey och Modo använder metoden.

Historik
Redan 1963 kom den första medicinska rapporten om att viss typ av laserljus har märkliga effekter på levande vävnad. Några år senare visade en grupp forskare i Ungern att laserljus av viss dos och intensitet ger stimulerande effekter på celler och vävnad. De visade också att för höga doser i stället kunde ge hämmande effekter. Effekten kallades biostimulering.

Vad kan behandlas med medicinsk laser?
Laserterapi, Low Level Laser Therapy (LLLT) är en behandlingsmetod inom medicin och veterinära praktiker som förespråkarna anser kunna behandla olika fysiska tillstånd med hjälp av så kallad lågeffektslaser (även terapeutisk laser eller biostimulerande laser). Metoden är dock kontroversiell inom den vanliga medicinen.

LLLT täcker inte användning av så kallad kirurgisk eller laser i medicinsk användning i laserklass 4 enligt strålsäkerhetsmyndighetens normer, vilket i Sverige måste utföras under ansvar av en legitimerad läkare eller tandläkare.

LLLT är kontroversiellt inom vanlig medicin. Pågående forskning försöker utröna om det finns någon påvisbar effekt av LLLT. Det är även bestritt var behandlingen gör bäst nytta (specifikt om LLLT är mer lämpligt att användas mot nerver eller leder), vilken dos, våglängd, timing, puls som ska användas samt varaktigheten. Effekten av LLLT verkar vara begränsad till specifika uppsättning våglängder och doser därunder verkar inte vara effektiva.

Behandling av tillstånd av kosmetisk natur hos friska personer, som till exempel borttagning av hår, ytliga blodkärl, rynkor, åldersfläckar eller tatueringar kräver dock inte legitimation även om behandlingen utförs med högeffektslaser. Användning av terapeutisk laser är för närvarande inte reglerad.

Förespråkare för denna form av laserterapi hävdar att den är lämplig att användas och har effekt i mer än 75 procent av fallen, för till exempel herpes simplex, bältros (herpes zoster), ansiktsförlamning (facialispares), nervinflammationer av olika slag, venösa bensår, liggsår, hand- och fotvårtor (spec. hos barn), känsliga tandhalsar vid parodontit, problem i rygg, nacke, axlar och knän, vissa reumatiska problem och idrottsskador.

Lågeffektlaser används ibland som behandlingsmetod vid nackbesvär. Behandling med lågeffektlaser är smärtfri, noninvasiv och verkar inte ge några svåra biverkningar. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har publicerat en systematisk litteraturöversikt om detta.

De hävdar även att effekten är medelgod med effekt i ungefär 50 procent av fallen vid behandling av hormonellt betingat håravfall, psoriasis, hand- och fotvårtor hos vuxna, ischias, reumatisk värk, ärr, akne och frusen skuldra.

Denna laserterapi används också i smärtlindrande syfte. Mekanismerna grundar sig inte på värme.

Behandlingen sker normalt genom användning av en så kallad prob (liknar en penna) som trycks lätt mot, eller hålls en bit från, det område på kroppen som ska behandlas. Behandlingen tar allt från någon minut till en halvtimme och upprepas normalt ett antal gånger.

Fördelar i korthet:
– Inflammationsmodulerande
– Smärtlindrande
– Minskar svullnad
– Påskyndar läkning
– Användas på akuta skador
– Användas på långvariga och svårbehandlade besvär
– Riskfritt
– Milda, få biverkningar
– Det känns inte
– Kan ge snabbt resultat som håller över tid

Hur går en laserbehandling till?
Undersökning och diagnos
Innan behandlingen påbörjas, tas anamnes/sjukhistoria för att försöka förstå vilken sorts smärta det handlar om, det styr sedan valet av strategi vid laserbehandlingen. Undersökningen ska sedan bekräfta anamnesmisstanken och identifiera struktur eller område för skadan eller smärtan. Det är viktigt att veta var smärtan eller besväret kommer från för att man ska behandla rätt ställe och få tydliga resultat av behandling, helst på en gång.

Behandlingsprocedur
Lite beroende på vilket laserinstrument som används kan behandlingen utföras på olika sätt. Instrumentet kan vara utformat med en laserdiod eller flera, och med olika våglängder (färger) och ha mer eller mindre starkt ljus. Generellt sett bör laserljus i nära infraröd eller infraröd våglängd användas för att nå så långt in till målområdet som möjligt.

Uteffekten/styrkan på ljuset ligger vanligen runt ca 30-500 mW men kan vara både högre och lägre. Vanligen placeras laserdioderna på huden över målområdet/besvärsområdet och området belyses sedan under en viss tid, så kallad dos. Behandlingen kan även ske med avstånd från laserapparaturen till huden (detta är vanligt vid behandling över öppna sår) eller med ett visst tryck på vävnaden (vanligt vid behandling över muskulatur).

Behandlingstid
Behandlingstiden är beroende av hur stort område som ska behandlas och hur djupt in målområdet ligger. Ju större område och djup desto längre tid tar behandlingen. Generellt sett varierar behandlingstiden mellan ca 5 -30 min. Behandlingstiden är dock även beroende på hur instrumentet man behandlar med ser ut, har den flera laserdioder på samma munstycke tar det kortare tid jämfört med om apparaturen enbart har en laserdiod.

Skön och behaglig behandling
Behandlingen gör inte ont, men vissa kan känna värme, pirrande eller ”att något händer”. För de allra flesta känns det dock ingenting. De flesta upplever behandlingen som behaglig eller avslappnande.

Att tänka på före och efter en laserbehandling

Det finns inget särskilt man behöver tänka på före behandlingen, men vissa indikationer behandlas inte på vissa personer, exempelvis behandlar man inte över magen på gravida eftersom man inte har gjort några studier på detta. Man ska heller inte få någon behandling över eller i ögonen. Vad gäller läkemedel så kan effekten av laserbehandling bli mindre tydlig eller mindre effektiv om kortionsinjektioner har givits i det område som ska behandlas inom de senaste 3 månaderna. Samtidigt intag av antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan minska effekten av laserbehandlingen, men man kan inte få några skador av kombinationsbehandlingen.

Fyra behandlingsreaktioner är vanligast:
1. Ingen reaktion – vissa känner ingenting eller obetydlig förändring i besvären. Vid utebliven reaktion är det svårast att avgöra om det krävs fler behandlingar (vissa kräver upp till 4-5 innan man får tydligt resultat). Uteblivet resultat kan bero på att behandlingen sker över fel ställe, men även på att personen helt enkelt inte svarar på metoden. Rätt diagnos och lokalisering av skadeområde är alltså viktigt!
2. Initialt något ökad smärta – kan ibland uppkomma 6-24 timmar efter en behandling (men ibland även direkt efter) och sitta i max 3 dagar. Smärtstillande och NSAID kan då intas, dock med följden att effekten av laserbehandlingen minskas något. Smärta är en bra reaktion då immunförsvaret och de inflammatoriska processerna aktiverats och startar läkningen. Efter en tillfällig smärtökning är besvären ofta mycket lindrigare än innan första behandlingstillfället.
3. Smärtlindring – kan uppkomma direkt eller några timmar efter behandlingen. Smärtlindring är såklart en positiv och önskad effekt. Vid smärtlindring är det dock viktigt med anpassad belastning för att undvika överbelastning.
4. Trötthet – vissa personer kan reagera med trötthet direkt efter eller några timmar efter behandling. Vissa kan bli väldigt trötta och behöva vila eller somna tidigare på kvällen. De allra flesta sover väldigt gott vid trötthetsreaktioner.

När är det mest fördelaktigt att starta en behandling?
Generellt sett kan man säga att ju mer akut skadan är vid behandlingstillfället, desto större är chansen för snabb läkning och rehabilitering. En laserbehandling kan utföras så tidigt som ca 30 min efter en skada. Även om man kan påbörja en behandling så snart efter skadetillfället bör man dock alltid omhänderta en akut skada med ett adekvat första omhändertagande så som tryckförband och högläge. Man bör vara säker på att eventuell blödning avstannat innan behandlingsstart. Vid långvariga eller kroniska besvär kan man starta när man har möjlighet att få behandling. Även om det har gått lång tid (så som månader eller till och med år) efter skadetillfället eller besvärsdebuten finns det god chans att metoden kan hjälpa.

När bör man inte laserbehandla?
Det är snarare syftet till laserbehandling som avgör om du bör laserbehandlas eller inte, men nedan kommer några exempel:
1. Man får inte försöka bota cancer med laser, däremot kan man med fördel behandla smärta och sidoeffekter som både cancer och behandlingen kan ge. Laser är även mycket användbart som smärtlindring vid palliativ vård.
2. Man ska undvika behandling med en laser starkare ca >500 mW om det föreligger nedsatt känsel i huden, över en mörk tatuering, vid mörk hudfärg eller om personen har en kraftig solbränna.
3. Över, i och nära ögonen (2 cm från ögats kant) om behandlaren inte är ögonläkare.
4. Över/nära magen vid graviditet.
5. Vid blödningssjukdom, då det finns en teoretisk risk för ökad genomblödning i vävnaden.
6. Över halsregionen om du har överproduktion av sköldkörtelhormon.

Förekommer biverkningar?
Inte i den mening man ser hos läkemedel. Men två saker kan inträffa. Vid behandling av kroniska problem kan en smärta öka eller uppträda 6 – 24 timmar efter en behandling. Detta beror på att laserljuset sätter igång läkningsprocesser. Smärtan beror på att det kroniska problemet “akutiseras”. Detta är i princip en bra reaktion, för då vet man att patienten reagerar på behandlingen och det gör inte alla. Se nedan. Smärtan brukar gå över efter någon dag men kan i enstaka fall stanna längre.

Det andra som kan hända är att en smärta försvinner efter behandlingen. Laserljuset kan ibland ge en direkt smärtlindring. Då är det viktigt att veta att, om smärtan kommer från en skada i sena eller muskelfäste eller led så hindrar den en överbelastning genom att det helt enkelt gör ont om man belastar. Om smärtan försvinner efter en behandling så kan laserns smärtlindrande effekt leda till överbelastning med en försämring som följd. Det är därför viktigt att patienten inte belastar leden, senan etc innan terapeuten ger klartecken.

Hur ofta och hur många gånger?
Man brukar behandla tätare i början (var 2:e – var 7:e dag) och sedan med allt längre intervall när läkningen kommer igång. En behandlingsomgång kan sträcka sig över 1 – 15 behandlingar beroende på patientens mottaglighet och på hur länge problemet funnits samt typen av problem. Kroniska problem kräver i regel fler behandlingar än akuta problem och skador.

Finns det några risker?
Lika väl som att starka ljudkällor kan skada känsliga öron så kan starka ljuskällor skada ett öga. Inga ögonskador finns rapporterade, men man bör ändå undvika att titta rätt in i en laser. Speciellt gäller detta lasrar som har osynligt ljus. Vid arbete med de terapeutiska lasrarna behövs i regel inte skyddsglasögon användas, varken av patient eller terapeut.
Andra risker finns inte, men det är dock viktigt att man har en riktig diagnos – en smärta kan ju bero på cancer, tarmvred eller annat som kräver annan behandling.

Kan man äta mediciner?
Ja. Lasern förorsakar aldrig att mediciner kan bli farliga. Men vissa mediciner , t.ex. steroider kan göra laserbehandling mindre verksam.

Bör man iaktta något efter behandlingen?
Ja. Vid behandling av kroniska sår så kan direkt solljus reducera effekten av laserterapin. …..

Vad är chansen att bli bra?
Alla reagerar inte lika på laserbehandling. Man märker i regel en reaktion inom 1 till 5 gånger. Vissa reagerar starkt och nästan omgående, andra behöver fler behandlingar. Ca 10 % reagerar inte alls eller så lite att man måste konstatera att laserbehandling inte är rätt metod. Vissa problem lämpar sig mer för laser än andra.

Varför fungerar laserbehandling?
Enkelt uttryck så reagerar vi människor olika på olika ljus. Men på samma sätt som vi påverkas av solljuset; vi blir bruna, tillverkar D-vitamin och får en påverkan på sömnhormonet melatonin, så påverkar vissa laserljus olika biokemiska processer i våra kroppar. Vi har mottagare för ljus i våra celler som bl.a. sitter i cellens kraftverk, mitokondrien. Vid laserbehandling påverkas dessa och ökar produktionen av energi, vilket kan sätta cellen i stånd att bättre hantera en uppkommen skade- eller smärtsituation. Ljuset stimulerar frisättning av signalsubstanser, bl.a. kväveoxid, som gör att både lymf- och blodkärl vidgas och på så sätt förbättras cirkulationen. Detta förbättrar svårläkta sår samt smärta som beror på nedsatt syreupptag eller nedsatt cirkulation, som vid exempelvis fibromyalgi. Behandlingen förbättrar också näringstillförseln i vävnaderna och genom det förbättras läkningen vid både akuta och kroniska besvär.

Foto: OHMYGOSSIP
Källor: Skadekompassen.se / Slms.org /Wikipedia